Noppväv - gammal fin teknik i modern tappning

Separationsångest  - sålde kudden för 3 klippningar

Varpen var för  för smal, men man kan skarva på många sätt!

Denna noppkudde vävde jag till en utställning i Leijre (utanför Roskilde) i Danmark.

Vi Vävare i Skåne www.vivavare.se blev inbjudna av våra vänner i den danska vävkretsen www.midtvaev.dk Jag försökte få många att delta och sa: om ni inte hinner planera och sätta upp något nytt så kan ni kanske sy en kudde av någon bit som ni har liggande.

 Vi fick ihop 73 kuddar som vi tryckte in i vår bil och reste dit med.

Danskorna slog sig på kinderna och sa på sitt underbara danska vis "Håll nu upp"

En vacker syn blev det av alla dessa kuddar som hängde från taket i det gamla mejeriet i Leijre, som har mycket vacker utställningslokal. 

                                                              www.vivavare.se

Jag väver alltså lever jag

En fråga jag ställer mig själv ibland; varför väver jag?Av en ren slump är ett svar. Men kan det vara så att det fanns där redan i mina gener? Om det vävts i generationer bakom en då? Min mamma växte upp på Ormsö (Estlands arkipelag). Ön var befolkad av svenskar redan på 1200-1300-talet. Där vävde alla kvinnor till husbehov. 1944 avslutades den 7 sekler gamla svenska bosättningen på Ormsö. Mammas kusin Maria blev kvar och hon vävde fram till sin död 2004. Hennes vävstol finns kvar där, har jag fått veta, och jag hoppas kunna åka dit och se den en dag. En dag kom plötsligt min släkthistoria i en fil med e-post, jag tappade hakan. Den började på 1600-talet. En i raden var Mats Hansson som föddes 1764, han var vävare (1782) på herrgården Magnushov.  Mats äldre bror Lars blev min morfar Lars; farfars, farfars, far. Den vetskapen gör att jag känner mig rik. Så jag vill tro att jag väver för att jag har det i blodet. J

Påskrunda med konst i Skåne

Gratulera oss i Skåne - Årets konstrunda pågår för fullt. Det är fantastiskt att kunna åka runt i en hel vecka och titta på allt vad man kan önska av olika konstformer. Räknade till 9 olika konsthantverks grupper och tillsammans öppnar deras 802  medlemmar sina verkstäder och ateljéer i år. Det hela har gått av stapeln årligen sedan 1968.

Var vill jag komma med detta nu då? Endast 36 personer har ett T(Textil) vid sitt namn.
Det kan innebära vad som helst så klart, från lapptekniker, fritt broderi, stickning och kanske till och med någon form av vävning?  Tvingas dock konstatera att textilarna är i klar minoritet. Lite ledsen blir man allt, även om det målats, drejats, blåsts glas eller bankats på silver och utförts andra fantastiska konst och konsthantverks former. 

En av dessa 36 var en man! Oj tänkte jag och surfade på personen, och naturligtvis så skulle det vara Te(Teckning). Varför behövde tryckfelsnisse dyka upp just nu? Mannen missade i alla fall chansen att vara ensam tupp.
Det för mig osökt till tanken under skråväsendets tid, då all vävning och stickning utfördes av endast män. Vad hände egentligen? Lönsamheten försvann, då fick vi kvinnor ta över.
Men tänk så mycket kul alla män går miste om nu i alla fall, eller hur?

Slutsatsen blir att endast 4% visar upp något textilt. Funderar genast vidare över antalet vävare bland dessa, vågar inte ens gissa, hoppas åtminstone på några stycken. 
Min illusion sprack i alla fall i år igen.

Vävaren som äntligen börjat väva

Någon gång skall vara den första för allt. Nu kör jag! Jag är vävaren som ÄNTLIGEN börjat väva. Gav mig själv ett nyårslöfte och för en gång skull så lyder jag!
Pippi Långstrumpeffekten, den är bra att ta till. "Säg till dig själv på skarpen", då måste du helt enkelt lyda eller hur? 

Ser just nu fram emot RÅM2012 = Riksföreningen för Handvävnings årsmöte, med mycket roligt på agendan i Ystad i dagarna 3. Det börjar mycket snart, så lite hybris har jag allt.
Vi startar nu den 20-22/4. Ystad kommer säkerligen att krylla av vävare med små söta namnskyltar på bröstet, man känner igen oss, jag lovar! VävAnne